Ordlista: cykeldator- och GPS-termer förklarade

Positionering och satelliter

Hur cykeldatorn vet var du är, hur snabbt du rör dig och hur mycket du klättrat.

Barometrisk höjdmätare barometer: En trycksensor som räknar ut höjd och total stigning ur lufttrycket i stället för ur satelliterna. Ger jämnare höjdprofil och en total höjdmeter som inte fladdrar, men behöver ibland kalibreras mot en känd höjd. Väderomslag under passet kan påverka värdet.
GNSS Global Navigation Satellite System: Paraplybegreppet för alla satellitsystem tillsammans: amerikanska GPS, ryska GLONASS, europeiska Galileo, kinesiska BeiDou och japanska QZSS. Ju fler system enheten kan ta emot samtidigt, desto stabilare position, särskilt i stadsmiljö och tät skog.
GPS Global Positioning System: Det amerikanska satellitsystemet, och i vardagligt tal namnet på hela positioneringen i en cykeldator. Strikt sett är GPS bara ett av flera system. En modern enhet lyssnar på fler än så, se GNSS.
GPS-drift: När spåret på kartan hoppar eller lägger sig vid sidan av vägen fast du cyklat rakt. Beror oftast på skymd sikt mot himlen, kall start utan satellitlås eller en enhet i enfrekvensläge. Går ofta att lindra. Fixa GPS-drift →
Multiband dualband, L1 och L5: Enheten tar emot satelliten på två frekvenser (L1 och L5) i stället för en. Det dämpar felet som uppstår när signalen studsar mot husväggar och bergssidor, så kallad flervägsutbredning. Skillnaden märks tydligast i stadskärnor och trånga dalgångar. På öppen landsväg är vinsten liten. Navigering och noggrannhet →
Satellitlås: Ögonblicket då enheten hittat tillräckligt många satelliter för att låsa en position. Ett kallt lås på en enhet som stått av länge eller flyttats långt tar längre tid. Många enheter cachar satellitbanorna så att nästa start går snabbare.

Uppkoppling och sensorer

Trådlösa standarder och givarna de pratar med.

ANT+: En trådlös lågenergistandard byggd för träningsgivare. Styrkan är att en sensor kan sända till flera enheter samtidigt, och att givare från olika märken talar samma språk. En Favero-effektmätare syns alltså på en Garmin lika väl som på en Wahoo. Sensorer till cykeldatorn →
Bluetooth Low Energy BLE: Den andra trådlösa vägen till givare och till telefonen. Historiskt kopplade en BLE-givare till en mottagare i taget, till skillnad från ANT+. De flesta moderna givare sänder på båda standarderna, så valet spelar mindre roll än förr.
Cykelradar: En bakåtriktad radar, ofta i ett bakljus, som varnar på skärmen när bilar närmar sig bakifrån. Den ersätter inte att du tittar dig om, men den ger en tidig förvarning på öde vägar. Radar och dator kan komma från olika märken tack vare ANT+. Så fungerar cykelradar →
Effektmätare: En givare som mäter hur många watt du faktiskt trampar, oberoende av vind, lutning och dagsform. Det mest ärliga träningsmåttet som finns, och det dyraste tillbehöret. Sitter i pedal, vevarm, spindel eller nav. Effektmätare förklarad →
Elektronisk växling Di2, AXS, eTap: Shimanos Di2, SRAM:s AXS/eTap och liknande system växlar med motorer i stället för vajer. Kopplad till cykeldatorn visar den valt växelläge och batterinivå, och låter dig lägga växlingsknappar som genvägar. Parkoppling krånglar ibland. När växeln inte parar →
Fart- och kadenssensor: Magnetlösa givare på nav och vevparti som mäter hastighet respektive trampfrekvens. Nyttigast när GPS-farten är opålitlig, till exempel i tunnel eller på rulle inomhus. Många klarar sig utan dem i dag och lutar på GPS-farten. Behöver du båda? →
FE-C Fitness Equipment Control: ANT+-profilen som låter en cykeldator eller app styra motståndet i en smart trainer. Det är den som gör att lutningen i en rutt eller ett pass slår igenom som motstånd på rullen inomhus.
Pulsband: En pulsgivare, antingen ett bröstband eller en optisk sensor på armen. Bröstbandet läser hjärtats elektriska signal och ligger närmare EKG i noggrannhet, särskilt vid intervaller. Optiskt är bekvämare men släpar efter i snabba kast. Bästa pulsband →

Skärm, bygg och montering

Det du tittar på och det som håller enheten på styret.

AMOLED: En självlysande skärm med mättade färger och djup svärta, samma teknik som i nyare telefoner och klockor. Den är vacker och skarp, men kostar mer batteri och kan vara svårare att läsa i stekande sol utan att skruva upp ljusstyrkan.
IP-klass IPX7: Ett mått på tålighet mot damm och vatten. IPX7 betyder att enheten klarar en kort nedsänkning i vatten, ungefär en meter i en halvtimme, men säger inget om damm eftersom X står för ej testat. För cykling räcker det gott mot regn och tvätt.
MIP-skärm transflektiv: En reflekterande skärmtyp som blir tydligare ju starkare solen är och drar minimalt med ström. Färgerna är dova och den behöver bakgrundsljus i mörker, men för långa pass i dagsljus är den svårslagen på batteritid och läsbarhet.
Out-front-fäste: Ett fäste som skjuter ut enheten framför styret i stället för att klämma den på röret. Det ger rakare läsvinkel och plats för en radar eller lampa på undersidan. De flesta flaggskepp levereras med ett.
Pekskärm kontra knappar: Pekskärm är snabbare att panorera kartan med, knappar är säkrare i regn, kyla och med handskar. Många flaggskepp erbjuder båda. Om du mest cyklar i nordiskt väder är fysiska knappar ofta det tryggare valet. När pekskärmen strular →
Quarter-turn-fäste: Garmins vridfäste där enheten trycks ner och vrids ett kvarts varv för att låsa. De flesta märken använder en variant av samma mönster, vilket gör out-front-fästen utbytbara. Wahoo använder ett eget, spegelvänt mönster. Fäste och montering →

Träning och mätvärden

Talen bakom passet. Här mäter enheten inte position utan prestation.

ClimbPro: En Garmin-funktion som delar upp en rutt i namngivna stigningar och visar hur långt och brant det är kvar till toppen av var och en. Uppskattas mest i bergig terräng där man annars inte vet om krönet är nära.
FTP Functional Threshold Power: Ungefär den högsta effekt du orkar hålla i cirka en timme, uttryckt i watt. Den är referensen som träningszonerna byggs kring. Cykeldatorn skattar ofta FTP automatiskt ur dina pass, men en riktig testmätning är mer exakt.
Grit och Flow: Två Garmin-mått för mountainbike: Grit skattar hur krävande ett spår var, Flow hur jämnt du tog det utan onödiga inbromsningar. De finns bara på ett fåtal modeller och ska läsas som en lek snarare än en exakt vetenskap. Cykeldator för MTB →
Kadens: Antalet vevvarv per minut, alltså hur snabbt du trampar. Mäts av en kadenssensor eller härleds av vissa effektmätare. Ett vanligt riktvärde på landsväg ligger runt 85 till 95, men rätt kadens är individuell.
Normaliserad effekt NP: Ett justerat effektsnitt som väger upp de hårda ryckens verkliga belastning på kroppen. På ett intervallpass ligger normaliserad effekt högre än det råa snittet, och speglar bättre hur tungt passet egentligen var.
Träningsstatus: Sammanfattande omdömen som enheten räknar fram ur din historik, till exempel om formen stiger eller om du är underåterhämtad. Nyttigt som riktning, men modellerna gissar, och de blir bara så bra som datan du matar in.
TSS Training Stress Score: Ett poängtal för hur mycket ett pass tär, byggt på både längd och intensitet i förhållande till din FTP. Det låter dig jämföra en kort hård tur med en lång lugn, och används för att dosera veckans belastning.
Watt effekt: Enheten för hur hårt du trampar just nu, mätt av en effektmätare. Till skillnad från fart och puls påverkas watt varken av medvind eller av att du sovit dåligt, vilket gör den till grunden för seriös träningsstyrning.

Navigation och kartor

Skillnaden mellan att följa ett spår och att verkligen kunna navigera.

Breadcrumb brödsmulespår: Den enklaste formen av navigering: en naken linje på skärmen som visar rutten utan kartdata runt om. Fungerar om du håller dig på linjen, men ger ingen hjälp när du hamnar utanför den.
Live Segments: Stravas segment direkt på cykeldatorns skärm, med en ruta som visar hur du ligger till mot din rekordtid eller mot andra medan du kör segmentet. Kräver oftast ett Strava-abonnemang och att enheten stöder funktionen. Strava och Komoot →
Omdirigering rerouting: Enhetens förmåga att lägga en ny väg tillbaka till rutten när du svängt av. Snabb och tyst omdirigering skiljer en stark navigator från en frustrerande. Billigare enheter räknar om långsamt eller bara pekar tillbaka mot spåret.
Routbar karta: En karta som inte bara visar vägarna utan också vet hur de hänger ihop, så att enheten kan räkna ut en väg och räkna om den om du svänger fel. Motsatsen är en breadcrumb, en ren spårlinje utan vägkännedom.
Turn-by-turn: Svängguidning där enheten pratar om nästa sväng i god tid, med gatunamn och avstånd, i stället för att bara rita ut linjen. Kräver en routbar karta i botten. Det är skillnaden mellan att navigera och att gissa vid varje korsning. Navigering på cykeldator →

Filer, appar och delning

Var passet hamnar när du kliver av cykeln.

.FIT: Aktivitetsfilen de flesta cykeldatorer spelar in i. Den packar in position, tid, puls, watt och allt annat i ett kompakt format som träningsplattformarna förstår. Filen du sällan ser men som bär hela passet.
.GPX GPS Exchange Format: Ett öppet, brett format för rutter och spår. Det du oftast exporterar när du vill flytta en planerad rutt mellan tjänster, till exempel från Komoot in i cykeldatorn. Bär position och höjd, men inte träningsdata som watt. Lägga in rutter och kartor →
.TCX Training Center XML: Ett Garmin-format som till skillnad från GPX även bär med sig varv, puls och kadens. Dyker upp när en tjänst behöver mer än ren geometri men inte den kompakta FIT-filen.
Connect IQ: Garmins butik för små tillägg: extra datafält, appar och skärmlayouter som du lägger till på enheten. Låter dig skräddarsy vad skärmen visar utöver det fabriken byggt in.
Garmin Connect: Garmins app och webbtjänst dit deras enheter synkar pass, inställningar och träningsdata. Navet för den som kör Garmin, och vägen ut till Strava och andra tjänster.
Komoot: En ruttplanerare som är stark på grus och terräng och populär i Norden. Rutter planerade i Komoot kan synkas trådlöst in i många cykeldatorer och köras med svängguidning.
LiveTrack: En funktion som delar din position i realtid via en länk medan du cyklar, så att någon hemma kan följa turen. Praktiskt för trygghet på ensamma pass, men den drar både batteri och kräver telefonuppkoppling.
Ride with GPS: En ruttplanerare uppskattad för detaljerad sväng-för-sväng-planering och tydliga instruktioner. Vanlig bland dem som lägger långa eller påhittade rutter och vill ha kontroll in i minsta korsning.
Strava: Den vanligaste plattformen för att lagra, analysera och dela pass, med segment och ett socialt flöde. De flesta cykeldatorer laddar upp hit automatiskt via telefonen. Vissa funktioner ligger bakom betalabonnemang. När uppladdningen krånglar →

Batteri och ström

Det som avgör hur långt enheten räcker, särskilt när det är kallt.

GNSS-läge energisparläge: Inställningen för hur många satellitsystem enheten lyssnar på och hur ofta den läser av positionen. Fullt multiband-läge är noggrannast men tömmer batteriet snabbast. Ett sparläge räcker längre men ritar ett grövre spår. Dubbla batteritiden →
Powerbank på cykeln: Ett externt batteri som laddar enheten medan du kör, lösningen för flerdygnstur och långlopp. Räkna i milliamperetimmar och lägg på marginal för kyla, som kapar både powerbankens och enhetens uthållighet. Ladda på långtur →
Solladdning: En genomskinlig solcell över skärmen som förlänger batteritiden på riktigt långa pass i starkt ljus. Vinsten är verklig men blygsam, och försvinner i en mulen nordisk höst. Ett bra tillskott, inte en ersättning för att ladda.
USB-C: Den numera vanliga laddkontakten, vändbar och snabbare än gamla micro-USB. En smutsig eller fuktig port är en av de vanligaste orsakerna till att en enhet slutar ladda. När enheten inte laddar →

Ordlista för cykeldatorer