Batteritid på cykeldator

Batteritiden är en av de första siffrorna du ser i en jämförelse, och en av de minst pålitliga. Tillverkaren anger ett värde i timmar, du köper på det, och så dör enheten mitt på långturen fast specen lovade gott om marginal. Problemet är inte att siffran är påhittad. Den är uppmätt, fast under förhållanden som inte liknar din cykling. Läser du talet rätt slipper du överraskningen på vägen.

Vad menas med batteritid?

Angiven batteritid är hur länge enheten spelar in ett pass på en full laddning. Inte hur länge den ligger i standby, inte hur länge den orkar visa klockan i fickan. Det är körtid som mäts.

Nästan alla tillverkare uppger egentligen två tal. Det ena gäller normalläge, med full inspelningsfrekvens och skärmen som vanligt. Det andra gäller batterisparläge, där enheten loggar position glesare, släcker skärmen mellan tryckningar och stänger av det som drar. Sparläget kan ofta mer än fördubbla tiden. Men gratis är det inte: du betalar med tätheten i spåret och med hur snabbt skärmen svarar. Det är ingen bättre siffra, bara ett annat sätt att köra enheten.

Varför den angivna siffran nästan alltid är optimistisk

Mätningen bakom talet är gjord för att se bra ut. Räkna med mild temperatur, skärmen nedtonad eller släckt, ingen navigation igång, inga extra sensorer kopplade, ingen radar och GPS i sitt snålaste läge. Fullt hederligt som metod, men det är inte så du cyklar. Så fort du lägger på en karta, kopplar en effektmätare, tänder skärmen ordentligt och slår på flerbands-GPS börjar den verkliga tiden krympa. Hur mycket beror på modell och körstil. Riktningen är alltid densamma: verklig tid blir kortare än angiven. Behandla tillverkarens tal som ett tak du sällan når, inte som ett löfte.

Vad som dränerar i verkligheten

Sällan är det en enda sak som tömmer batteriet. Det är några få stora poster som adderas, och läser man ägare i forum och communities återkommer samma bovar.

Värst av tillbehören är radarn. Kör du en Garmin Varia rapporterar ägare gång på gång att huvudenheten tappar batteri märkbart snabbare, för radarn matar enheten med data hela passet och håller anslutningen vaken. Är maximal drifttid målet stänger du av den först av allt. Näst värst är trion navigation, ljus skärm och multiband, som var för sig knappt märks men tillsammans äter en hel dags marginal. Sväng-för-sväng håller kartan och processorn arbetande, en uppskruvad skärm drar ström varje sekund den lyser, och multiband-GPS (L1+L5) är noggrannare men mer strömhungrig än enkelband.

Kylan är en post för sig. Litiumbatterier ger mindre när det är kallt, så en vintertur tar slut tidigare än specen antyder hur du än kör. Det och resten av det nordiska har vi gått igenom i vår guide om cykeldator i kyla. Sedan finns småposterna: en skärm som står tänd och notiser som håller uppkopplingen vaken. Var för sig struntsummor, men inget av det går ner i viloläge så länge du låter det vara på.

Och solcellerna? Soldrivna modeller laddar av dagsljus, men bidraget är litet och krymper ju svagare och kortare ljuset blir. En solig sommartur kan ge lite extra i marginalen. En mulen morgon eller en svensk vinterdag ger nästan ingenting. Sol är en bonus, inte en huvudkälla, så betala inte extra för det om du främst behöver lång drifttid i motljus och gråväder.

Hur du får ut mer

Det mesta av draget styr du själv, och kan du inte stänga av dig ända fram går det nästan alltid att ladda på språng. Börja med det enkla:

• Slå på batterisparläget på långa pass. Du tappar lite spårtäthet men vinner ofta timmar.
• Sänk skärmens ljusstyrka och timeout. Att låta den lysa på max eller stå tänd jämt är en av de största posterna du själv rår över.
• Stäng av det du inte använder just nu: radar, navigation när du redan kan rutten, WiFi, notiser, extra sensorer. Det som inte är igång drar heller ingenting.
• Håll enheten någorlunda varm i kyla. Starta den inte iskall direkt från garaget.

Powerbanken är det sista, och billigaste, greppet. Enheterna laddar över USB medan de spelar in, och vilken vanlig USB-powerbank som helst duger; någon dyr originalladdare behövs inte. En liten sådan i ramväskan gör drifttiden nästan till en icke-fråga på långlopp och flerdagarsturer.

Vilka håller längst

Drifttiden skiljer sig kraftigt mellan modeller. De angivna talen spänner från en handfull timmar för de minsta enheterna upp mot ett par dygn för de största, och några namn återkommer så fort det handlar om lång batteritid.

Bryton och Lezyne har länge pressat mycket tid ur enkla, effektiva enheter. Lezynes Mega XL anger runt 48 timmar (ett par dygns cykling), i toppskiktet av vad marknaden erbjuder. Coros DURA är soldriven och anger en av de längsta drifttiderna som finns, men läs den siffran med samma nypa salt som all solcellsladdning: den förutsätter ljusa förhållanden och sjunker rejält i gråväder. Garmins stora flaggskepp, Edge 1040- och 1050-klassen, håller längre än de kompakta helt enkelt för att batteriet är större. Fast de har också ljusstarka skärmar och all funktion påslagen, så försprånget krymper så fort du kör dem fullt utrustade.

Rekordsiffran är sällan värd att jaga. Cyklar du inte bokstavligen dygnet runt räcker en ärlig Bryton eller Lezyne längre än de flesta någonsin behöver, och de soldrivna toppnoteringarna gör mest nytta i söderns sol, mindre under svensk gråhimmel. Behöver du inte marknadens absolut längsta tid finns gott om enkla enheter som klarar en hel dags cykling, och flera av dem hittar du bland de billiga cykeldatorerna. Vill du sålla direkt på drifttid kan du filtrera modellerna i jämförelsen och lägga batteritiden bredvid skärm, GPS och vikt innan du bestämmer dig.